12 maj 1971
20 minuter var det som avgjorde
En motorsåg drogs igång någon gång runt tre-tiden på morgonen
Människokroppar bröt igenom avspärrningar, rev ner plank och klättrade upp i träden
Flera klättrade, andra tog sig fram genom polisens avspärrningar
20 minuter senare beslutar polisbefälet att avbryta och dra tillbaka de utkommenderade poliserna.
Almarna blev kvar.                                  

Almarna finns idag som ett levande monument, som ett arv, som en påminnelse. Kanske som en påminnelse till de som tror att en demokrati finns utan att försvaras. Kanske som ett svar till de som vill sätta aktivister i fängelse, som vill avskeda rebeller.

(text: Hanna Ljungh)

I februari 2024 kontaktade konstnären Hanna Ljungh kompositören Lo Kristenson med en förfrågan om att samarbeta i ett film- och ljudverk om Almstriden i Kungsträdgården. Lo bjöd in fyra sångare i projektet och komponerade ett minimalistiskt ljudverk i nära samarbete med sångarna – med tanken att kunna genomföras sent på natten. På natten mellan 11-12 maj 2024, vid 3-tiden på morgonen, satte gruppen upp kameror, mikrofoner och kaffetermosar i Kungsträdgården och sångarna sjöng tillsammans med träden. Rösterna fick skapa ljudbilden ihop med de befintliga ljuden på platsen.

Bildkonstnären Hanna Ljungh har under en längre tid arbetat med den  materia vi benämner som sten, mark, jord, land och berg. Här ingår tankar om antropocen, resursfördelning och vad vi människor ytterst består av. Ljunghs konstnärskap utforskar relationen mellan det organiska och det oorganiska, mellan människan och naturen där hon omvärderar relationen mellan det vi ser som mänsklig och icke-mänsklig existens.